Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Avståndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda på vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta är något som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkät med blandade frågor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgränsning valde jag att undersöka lärarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning når ut till många människor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte två universitet och en högskola för att göra undersökningen, nämligen Göteborgs universitet,Högskolan Väst i Vänersborg och Karlstads universitet.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga nyttan med branschkontoplaner. Detta görs genom att påvisa eventuella fördelar respektive nackdelar. Vidare vill vi kartlägga hur branschkontoplaner uppfattas av de parter som använder den samt att förstå vad som görs för att motivera användandet av branschkontoplaner och om dessa medför ökade jämförelsemöjligheter.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och kommer beskriva problemet utifrån skaparnas perspektiv. Undersökningen präglas av tvärsnittsdesign och kommer ske med semistandardiserade intervjuer av semistrukturerad karaktär. Frågorna som ställs återfinns i våra intervjuguider och respondenterna har valts ut med tanke på deras anknytning till BAS, BAS lantbruk eller FastBAS.

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

En investering i solcellsenergi påverkas av flera omvärldsfaktorer. Såväl rådande politik, ekonomisk tillväxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav påverkar beslutet. Ekonomiska rådgivare i lantbruk tror på ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror på de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sätta fart på marknaden. De miljömål som är uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikällor. Miljömålen kommer att underlätta för småskalig elproduktion och därmed öka intresset för investering i solceller.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthålligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren på ett sådant lantbruk har man ambitionen att hålla hög nivå av hälsa och välfärd. Ett av de främsta målen är ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har både positiva och negativa konsekvenser för djurens välmående. Syftet med det här arbetet är att redovisa och diskutera hälsa och välfärd i ekologisk grishållning med ambitionen att reda ut rådande situation och utsikter för framtiden. I dagens läge verkar ekologiskt hållna grisar få sina beteendemässiga behov tillfredställda i högre grad jämfört konventionellt hållna. Bland annat ses stabilare temperament och färre problembeteenden.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Andelen lantbruk med inriktning på stora betesdjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa djur bör de metoder som används ses över. Det här arbetet är gjort i ett försök att utreda om hästen kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda på det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och häst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar djur på ett säkert sätt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrån södra Sverige och gårdsbesöken genomfördes i Skåne.